Uppfriskande med ny debatt om gmo
På 1990-talet var den svenska lantbruksnäringen duktig på att måla in sig i hörn. Man skulle vara renast i världen och tog därför avstånd från sådant som branschen i andra länder tvingats acceptera.
Ett exempel på det är gmo, genetiskt modifierade organismer, som branschen beslöt att man inte skulle befatta sig med. Svenska grisar, kor och höns skulle inte äta soja som förädlats med hjälp av genetisk modifiering. Det beslutet har inneburit högre kostnader för näringen, samtidigt som konsumenter i dag utan att blinka köper kött och mejerivaror från utlandet som sannolikt producerats med just gm-grödor i fodret.
Visst kan man vara fin i kanten om man har råd med det. Men svenskt lantbruk pressas tillbaka och därför är det uppfriskande att Helena Jonsson nu öppnar för en ny diskussion om gmo, något som vi berättar mer om på nästa uppslag. Den debatten blir kanske inte enkel; har man en gång tagit avstånd från något blir det svårt att förklara att det inte är så farligt längre.
Vad är då gmo? Jo modern forsknings- och förädlingsteknik med i dag åtskilliga decennier på nacken. Skillnaden mot traditionell växtförädling är att den nya tekniken är mer precis och att man också kan flytta gener över artbariärrer.
Även traditionell avel och förädling går ut på att förändra arvsmassan. Nu borde det vara hög tid att kasta skräckvisionerna åt sidan och i stället för att svepande ta ställning för eller emot gmo diskutera tillämpningarna. Vill vi ha grödor som är motståndskraftiga mot sjukdomar och skadeinsekter? Förmodligen. Vill vi ha klonade djur i produktion? Förmodligen inte.
Avståndstagandet mot gmo har också inneburit att svensk växtförädling hamnat i bakvatten. Utvecklingsarbetet domineras av USA-baserade kemijättar. Det är knappast önskvärt.
För den pressade mjölkbranschen är förstås ett ja till gm-soja bara en liten del av lösningen – gmo-friheten uppges innebära en kostnad på runt 1 öre per kilo mjölk. Men det finns många skäl till att ta upp frågan till ny diskussion. Det är något att bara välkomna.
Regler för kommentarer på webben
På Lantbruk.com erbjuder vi Dig ett forum att uttrycka dina åsikter, där du enkelt gör ditt inlägg tillgängligt för andra debattörer i samma ögonblick som du publicerar det. Det vi förväntar oss av Dig är:
• Att du respekterar andra som kommenterar artiklarna samt personer vi skriver om genom att du avhåller dig från personangrepp, kränkande eller nedlåtande kommentarer, svordomar eller obscena ord, skvaller samt hot.
• Att du håller dig till ämnet
• Att du skriver på svenska, alternativt danska eller norska
• Att du INTE länkar till sidor med pornografiskt, sexistiskt eller rasistiskt innehåll
• Att du INTE uppmanar till brott eller annat som bryter mot svensk lag
• Att du i inlägget INTE gör obehörig publicering av upphovsrättsskyddat material
• Att du helst inte skriver mer än runt 500 tecken.
Inlägg som bryter mot en eller flera av ovanstående förhållningsregler kan vi komma att ta bort.
OBS: Dina inlägg förbehåller vi oss rätten att använda i tidningen Land Lantbruk.
Vi vill gärna ha din hjälp att hitta tveksamma inlägg. Kontakta redaktionen om kommentarer som Du anser är tvivelaktiga genom att ringa Lantbruk på 08-588 365 20.
Övervakning:
Webbkommentarsfunktionen tillhandahålls och övervakas i enlighet med Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor (SFS 1998:112). Det innebär att redaktionen regelbundet läser och vid behov tar bort inlägg som bryter mot denna lag.
Lantbruk.com följer samma pressetiska hållning som den tryckta tidningen. Det innebär att vi kan välja att radera enskilda inlägg, undvika att öppna vissa artiklar för kommentarer eller närhelst stänga av möjligheten till kommentering i de fall inläggen avviker från dessa regler.
Den som gör ett inlägg som strider mot lag kan personligen bli ansvarig för detta. Användare som upprepade gånger missbrukar reglerna kan stängas av.
