Foto: Ann Lindén

Klimatskatt på mat en dålig idé

Det går inte att beskatta enbart importkött och med skatt på allt idisslarkött skulle skatten slå hårdast mot dyrare svenskt kött. Av kostnadsskäl skulle då fler välja importkött, kanske från djur som slutgöds i gigantiska feedlots på andra sidan jordklotet. Det skriver Kerstin Davidson, politisk redaktör i veckans ledare.

Annons

Med jämna mellanrum poppar frågan upp i medierna. I radions Ekot presenterades den än en gång som en nyhet, att SLU-forskaren Elin Röös forskar kring klimatskatt på livsmedel, och då i synnerhet på kött från idisslare. Samma sak var en nyhet för ett år sedan, då hänvisade Sveriges Radio till forskare på Chalmers. Och 2014 återgav Djurens Rätt Elin Röös tankar om klimatskatt.

Nyhetsvärdet är alltså begränsat, och i själva verket är det samma forskargrupp som står bakom förslaget, vare sig de presenteras som SLU- eller Chalmersforskare. Och köttskatten är förstås en lika dålig idé som den var 2014.

Skatten skulle vara ett trubbigt verktyg, invänder organisationen Svenskt Kött. Det är verkligen sant. Det går nämligen inte att beskatta enbart importkött, det skulle klassas som ett otillåtet handelshinder. Med skatt på allt idisslarkött skulle skatten slå hårdast mot det dyrare svenska köttet. Av kostnadsskäl skulle då fler svenskar välja importkött, kanske från djur som slutgöds i gigantiska feedlots på andra sidan jordklotet. Vad har vi då vunnit? Ja kanske färre svenska djur och minskad sysselsättning på landsbygden, där djuren verkligen behövs, även för landskapets och den biologiska mångfaldens skull.

Det går att styra konsumtionen med skatter hävdar Elin Röös i Sveriges Radio, och pekar på socker- och fettskatt som införts i andra länder.

Ja, hur är det egentligen med fettskatten? Danmark införde fettskatt hösten 2011 och slopade den ett år senare. Det visade sig att danska konsumenter inte åt mindre fett, men de valde billigare alternativ som oftast var av sämre kvalitet. Många danskar for över gränsen för att handla, det missgynnade landets egen livsmedelsindustri. Och skatten slog också hårdast mot konsumenter med lägre inkomster, många sparade in på grönsaker och frukt för att kunna köpa den mat de var vana vid.

Enligt FNs klimatpanel IPCC står idisslarna för 5 procent av växthusgaserna. IPCC slår också fast i rapporten från 2013 att 74 procent av klimatgaserna beror på förbränning av fossila bränslen som kol, olja och fossilgas. Det är naturligtvis där som stötarna måste sättas in, att ge sig på maten vi äter är ett meningslöst stickspår.

Genom att kommentera på Lantbruk.com så godkänner du våra regler.

Regler för kommentarer på webben

På Lantbruk.com erbjuder vi Dig ett forum att uttrycka dina åsikter, där du enkelt gör ditt inlägg tillgängligt för andra debattörer i samma ögonblick som du publicerar det. Det vi förväntar oss av Dig är:

• Att du respekterar andra som kommenterar artiklarna samt personer vi skriver om genom att du avhåller dig från personangrepp, kränkande eller nedlåtande kommentarer, svordomar eller obscena ord, skvaller samt hot.

• Att du håller dig till ämnet

• Att du skriver på svenska, alternativt danska eller norska

• Att du INTE länkar till sidor med pornografiskt, sexistiskt eller rasistiskt innehåll

• Att du INTE uppmanar till brott eller annat som bryter mot svensk lag

• Att du i inlägget INTE gör obehörig publicering av upphovsrättsskyddat material

• Att du helst inte skriver mer än runt 500 tecken.

Inlägg som bryter mot en eller flera av ovanstående förhållningsregler kan vi komma att ta bort.

OBS: Dina inlägg förbehåller vi oss rätten att använda i tidningen Land Lantbruk.
Vi vill gärna ha din hjälp att hitta tveksamma inlägg. Kontakta redaktionen om kommentarer som Du anser är tvivelaktiga genom att ringa Lantbruk på 08-588 365 20.

Övervakning:
Webbkommentarsfunktionen tillhandahålls och övervakas i enlighet med Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor (SFS 1998:112). Det innebär att redaktionen regelbundet läser och vid behov tar bort inlägg som bryter mot denna lag.
Lantbruk.com följer samma pressetiska hållning som den tryckta tidningen. Det innebär att vi kan välja att radera enskilda inlägg, undvika att öppna vissa artiklar för kommentarer eller närhelst stänga av möjligheten till kommentering i de fall inläggen avviker från dessa regler.
Den som gör ett inlägg som strider mot lag kan personligen bli ansvarig för detta. Användare som upprepade gånger missbrukar reglerna kan stängas av.
 

Annons

Webbfrågan

Det råder vattenbrist på flera håll i landet. Kommer du klara vattenförsörjningen?

Kommentera

Sponsrade länkar