Nu testas två grödor per år

Uppdraget för Johanna Olsson, projektledare vid Institutet för jordbruks- och miljöteknik, JTI, är att under tre år ta reda på rätt kombination av grödor och skördetidpunkt för svenska förhållanden. Ett liknande system har forskats fram i Tyskland.

– Vi vill hitta ett hållbart odlingssystem för både livsmedels- och energigrödor, säger Johanna Olsson.

Land Lantbruk var med när det första årets gröda skördades i mitten på maj med hjälp av en självgående vallhuggare. Huggaren tuggade i sig råg och raps och med hjälp av försökspersonal från Hushållningssällskapet Kristianstad vägdes skörden och avkastningen räknades ut.

Grödorna som ingår i försöket är råg, höstraps, sockerbetor, majs, maltkorn och ärt. Dagens skörd gav 3,6 ton torrsubstans råg per hektar och 4 ton torrsubstans raps per hektar. Den skörd som togs för två veckor tidigare låg på 2,3 och 2,5. Där har nu sockerbetor såtts efter kultivering.

– Det visar att vi har haft en hög tillväxt, konstaterade en nöjd Johanna Olsson.

Hon ser stora möjligheter med systemet. Det sprider riskerna för odlaren, som har fler grödor att välja på och som inte, som med vall, behöver binda sin mark för flera år. En nackdel kan vara att en del tycker det är mycket att så och skörda två gånger per år. I första hand är det ett koncept för odlare i södra Sverige.

Om det kommer att fungera hänger också på odlingskalkylerna och att någon vill köpa in materialet till biogasproduktion.

Växtföljden börjar med höstsådd av raps år ett, som skördas på våren år två. Sådd av majs på våren år två, skörd av grönmassa på hösten år två. Höstsådd av råg år två, tidig skörd av grönmassa år tre. Sådd av sockerbetor år tre, skörd av sockerbetor år tre. Sådd av maltkorn år fyra, avslutas med skörd av maltkorn år fyra.

Om det är ett koncept som fungerar för svenska odlare vet forkarna först då projektet är slut. Då räknar Johanna Olsson med att veta mer om vilken kombination av grödor som är den bästa, kalkyler, klimatbalans och om resultatet av de utrötningsförsök som behöver göras under tiden.

Ida Lindell, rådgivare, Hushållningssällskapet Kristianstad, är den som om försöket faller väl ut kommer att föra ut kunskapen i praktisk odling. Hennes bedömning är det ser ljust ut för odlingssystemet men att det här tre åren får utvisa om det är möjligt.

– Det är många faktorer som ska falla på plats för att systemet ska gå att få in i en konventionell växtföljd, däribland inte minst, odlingsekonomi och avsättning för produkterna, säger hon.Troligtvis kommer inte tre års försök att ge all den kunskap och det underlag som behövs för att man ska börja praktisera systemet i större skala men systemet är helt klart intressant.

Bakom projektet står JTI i samarbete med Hushållningssällskapet Kristianstad.