När dyngbaggarna letar föda i komockorna bildas gångar som göra tt luft kommer in och metangasproduktionen minskar.Foto: LRF Skogsägarna
Smådyngbaggen Aphodius pusillus.Foto: Kari Heliövaara

Dyngbaggar minskar utsläpp från kor

Världsmiljarden av kor har länge fått bära skulden för att skynda på jordens globala uppvärmning med sina metangasutsläpp. Nu visar finsk forskning att gödselns små kryp kan minska dessa utsläpp.

Annons

Fakta: Dyngbaggar

  • Många av skalbaggarna lever hela sitt liv i dynga. Enligt forskningen kan det finnas lika många arter dyngbaggar som fågelarter på jorden. I Finland finns det 47 arter, i Sverige närmare 80.
  • Baggarna är mellan 3 och 13 millimeter långa.   
  • Större delen av kornas gödsel bryts ned av mikrober eller avdunstas i vattenånga. Cirka 13 procent tas hand av olika småkryp.

Fakta: 4H-ungdomar hjälpte forskarna

  • För att verifiera hur mycket dyngbaggarna bidrar till nedbrytningen av komockor, och hur det omgivande klimatet påverkade nedbrytningsprocessen, genomförde de finska forskarna en studie på 80 gårdar runt hela Finland 2011. Forskarna använde sig av så kallad "medborgarforskning" där ungdomar i organisationen 4H hjälpte till att observera händelseförloppet på de olika gårdarna.
  • Tillsammans upptäckte de att av alla dyngbaggar är de stora tordyvlarna de effektivaste nedbrytarna av kogödsel. Klimatet visade sig ha lika stor inverkan på gödselns nedbrytningshastighet som alla dyngätande djur tillsammans.
  • I södra Finland försvinner komockorna mycket snabbare än i norr, visade forskningen.

Nötkreatur beskylls ofta för att släppa ut höga halter metangas som skyndar på den globala uppvärmningen. Stor del av gasen kommer från de idisslande djurens tarmsystem.

Men forskare vid Helsingfors universitet har nu kommit fram till att skalbaggarna som lever i gödseln även reducerar utsläppen av växthusgasen metan.

– Upptäckten är mycket intressant. Det råder inget tvivel om att metanutsläppen minskas när baggarna gräver gångar i dyngan. Men nettoeffekten för hela det svenska eller finska lantbruket är svårt att säga något om i dagsläget, säger Tomas Roslin, som ledde forskningsgruppen vid Helsingfors universitet.

När baggarna letar föda i komockorna bildas gångar som gör att luft kommer in och metangasproduktionen minskar. Forskningen visar därmed att det inte räcker att bara titta på direkta utsläpp från kornas gödsel utan även räkna in vad andra djur i ekosystemet gör och vilket resultat det får på växthuseffekten. Tomas Roslin vill inte dra för långtgående slutsatser av betydelsen för den totala mängden växthusgaser.

– All dynga hamnar inte på betesmarker, en del hamnar inomhus eller samlas upp i lösdriften och sprids ut på åkrarna i en form som dyngbaggarna inte kan tillgodogöra sig, säger han.

Det handlar också om i vilken form kolet frigörs. Om kolet först tas upp av växter i form av koldioxid och sedan avgår i samma form när de bryts ned, i kons mage eller på betesmarken, så neutraliseras effekten. Om samma kol kommer ut i kogödseln och avgår som metangas, då förstärks växthuseffekten. Metan har ungefär 25 gånger starkare växthuseffekt än koldioxid.

Enligt Tomas Roslin är dyngbaggarna hotade av det moderna lantbruket. Bland annat av jordbrukets kemikalier, att betesmarkerna blivit allt mer ensidiga och den ökade användningen av avmaskningsmedel. I Finland är hälften av de 47 arter som finns i landet hänsynskrävande, hotade eller redan försvunna.

Genom att kommentera på Lantbruk.com så godkänner du våra regler.

Regler för kommentarer på webben

På Lantbruk.com erbjuder vi Dig ett forum att uttrycka dina åsikter, där du enkelt gör ditt inlägg tillgängligt för andra debattörer i samma ögonblick som du publicerar det. Det vi förväntar oss av Dig är:

• Att du respekterar andra som kommenterar artiklarna samt personer vi skriver om genom att du avhåller dig från personangrepp, kränkande eller nedlåtande kommentarer, svordomar eller obscena ord, skvaller samt hot.

• Att du håller dig till ämnet

• Att du skriver på svenska, alternativt danska eller norska

• Att du INTE länkar till sidor med pornografiskt, sexistiskt eller rasistiskt innehåll

• Att du INTE uppmanar till brott eller annat som bryter mot svensk lag

• Att du i inlägget INTE gör obehörig publicering av upphovsrättsskyddat material

• Att du helst inte skriver mer än runt 500 tecken.

Inlägg som bryter mot en eller flera av ovanstående förhållningsregler kan vi komma att ta bort.

OBS: Dina inlägg förbehåller vi oss rätten att använda i tidningen Land Lantbruk.
Vi vill gärna ha din hjälp att hitta tveksamma inlägg. Kontakta redaktionen om kommentarer som Du anser är tvivelaktiga genom att ringa Lantbruk på 08-588 365 20.

Övervakning:
Webbkommentarsfunktionen tillhandahålls och övervakas i enlighet med Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor (SFS 1998:112). Det innebär att redaktionen regelbundet läser och vid behov tar bort inlägg som bryter mot denna lag.
Lantbruk.com följer samma pressetiska hållning som den tryckta tidningen. Det innebär att vi kan välja att radera enskilda inlägg, undvika att öppna vissa artiklar för kommentarer eller närhelst stänga av möjligheten till kommentering i de fall inläggen avviker från dessa regler.
Den som gör ett inlägg som strider mot lag kan personligen bli ansvarig för detta. Användare som upprepade gånger missbrukar reglerna kan stängas av.
 

Annons

Webbfrågan

Den fästingburna sjukdomen TBE sprider sig allt mer. Folk som rör sig i skog och mark är mer utsatta. Har du vaccinerat dig?

Kommentera

Sponsrade länkar