40 punkter som ska göra det enklare för mjölkbönderna

Det förenklingsprojekt som Svensk Mjölk startade 2011 har resulterat i 40 punkter för enklare regler. Här är punkterna:

Branschpolicys:
1. Minska antalet kontroller från branschen och myndigheter genom ökad insyn i varandras kontrollresultat.
2. Tydligare regler med lätt läst-version samt förbättra informationsflödet vid nya regler.
3. Samordna dokumentationen för branschen.

Byggnation:
4. Snabbare beslutsprocess.
5. Certifierade handläggare samt verka för en helhetssyn i handläggning av förprövningsärenden.
6. Arbeta för att byggbolagen får rätt kompetens för ritning av stallar.
7. Förbättra samt tydliggöra informationen om förprövning och miljökonsekvensbeskrivning.
Djursskydd
8. Förenkla administrationen kring centrala djurdatabasregistret.
9. Utevistelse för kalvar bör regleras så att kalvarna kan hanteras med en mer flexibel lösning.
10. Förenkla reglerna kring produktionsplatsnummer (PPN) och möjliggöra för en lantbrukare att knyta PPN till årets anmälda mark samt gör antalet PPN färre.

Jordbrukarstöd:
11. Verka för förskottsutbetalning av direktstöden.
12. Informera om bakgrunden för stöd, regler och handläggning.
13. Integrera växtodlingsplanen i SAM Internet.
14. Verka för förre ändringar från myndigheterna i pågående 5-årsåtaganden så att åtagendebesluten blir stabila.
15. Detaljeringsnivån vid arealangivelse vid stödansökningar bör minska från 0,01 hektar till 0,1 hektar.  
16. Förbättra beslut och kontrollprotokoll så att de blir lättförståeliga och tydliga.
17. Förbättra rutiner samt information om vad som gäller om brukarna har synpunkter på beslut och kontrollresultat. Nu avstår många brukare från att lämna synpunkter pga rädsla för försenade utbetalningar. Att överklaga eller inkomma med synpunkter skall inte påverka utbetalningen.
18. Förbättra information om hur man överklagar samt verka för ett regelverk som styr hur mark respektive stödrätter som ingår i en överklagan skall hanteras i ansökningsförfarandet.  
19. Stödsystemet måste bli mer överseende mot ansökningsfel. Brukarna straffas oerhört hårt och balans i systemet saknas. Svensk Mjölk skall verka för en homogenisering av sanktions och återkravsskalor samt införande av takbelopp.
20. Arbeta med att ta fram underlag för schablonbelopp för investeringsstöd och andra stöd inom LB-programmet.
21. Ansökningsförfarandet om investeringsstöd och andra liknande stöd i landsbygdsprogrammet är alltför komplicerat och måste förenklas. En webblösning kan vara ett alternativ.
22. Dagens direktstöd med kapitalisering av mark måste lösas då det bland annat hindrar lantbrukare från att expandera.
23. Förbättra dialogen mellan myndigheter och lantbruksföretagare.
Betesmarker
24. Tydliggöra vad som gäller för marker inom naturreservat och naturvårdsområden. Dessa marker behandlas ofta på olika sätt beroende på handläggande enhet på länsstyrelserna.
25. Reglerna för betesmark måste bli tydligare och enklare samt rättssäkrare det vill säga inte så många bedömningar som skall göras. Tydligare definitioner samt bättre information krävs.
Myndigheters kontroller
26. Svensk Mjölk skall verka för en snabbare handläggning efter kontroll och inspektioner så att lantbrukaren inte behöver vänta i flera veckor på resultatet.
27. Myndigheternas kontrollverksamhet uppfattas av många som mycket negativ, såväl bland företagare som bland kontrollanter. Några av de bidragande orsakerna är:
x Bemötande, de kontrollerade företagarna känner som bovar.
x Bristande kunskap om hur det är att bedriva ett mjölkföretagnade.
x Svensk mjölk skall arrangera kurser för EU-stödskontrollanter och djurskyddskontrollanter för att öka kunskapen om mjölkföretagande.
28. Ge förslag på möjlighet till byte av kontrollant hos samtliga kontrollmyndigheter.
29. De oaviserade kontrollerna som är mycket tidskrävande ställer höga krav på att företagaren kan lägga om sitt dagsprogram. Svensk Mjölk skall börja med att utreda skillnaden i anmärkningar mellan aviserade kontroller samt oaviserade till exempel genom ett forskningsprojekt.
30. Likabehandlingsprincipen är svår att uppnå vid kontroller. Svensk Mjölk ska verka för att årligt deltagande i fortbildning är ett krav.
31. För att förbättra kontrollerna måste statusen för kontrollanterna höjas till exempel genom att införa en kontrollantlegitimation. Kontrollantlegitimation skall även vara en certifiering av att kontrollanten är välutbildad och kan sin sak.
32. Lämna förslag på översyn av myndigheternas kontroller för ökad likabehandling.
33. Svensk Mjölk skall arrangera kurser samt ta fram checklistor för mjölkföretagande om regler för stöd och förvaltningslagen för att öka förståelsen för kontrollerande myndigheten samt orsaken till kontrollen.
34. Tvärvillkorsavvikelse kostar olika mycket beroende på företagets stödbelopp. Orimligt att en tappad öronbricka kan kosta en lantbrukare 1000 kronor medan en annan får böta 10000 kronor för samma avvikelse. Inför maxbelopp, då kan det fortfarande vara procentuellt fram till ett maxbelopp.

I samhället:
35. Lantbrukarnas status i allmänhet och mjölkföretagarnas status i synnerhet bör stärkas i den kommunala planeringen. Vilket även måste få genomslagskraft i lagtolkningen. Till exempel när det gäller att ta jordbruksmark i anspråk för annat ändamål.
36. Vid ändringar i lagar och regler som rör mjölkföretagandet måste informationskanalerna ses över.
37. För att öka förståelsen för lantbrukssektorn bör Svensk Mjölk verka för att visa den okända arbetsmarknaden samt visa på insatserna för ett ökad djurvälfärd på ett årsbelopp.
Miljölagstiftningen
38. Svensk Mjölk bör intensifiera sitt arbete kring att förklara och informera om vikten av god hantering av gödsel och växtnäring och bör utöka samarbetet med LRF i dessa frågor.

Övrigt:
39. Myndigheterna bör eftersträva så långsiktiga regelverk som möjligt och när nya regler införs bör det vara en lång implementeringsperiod så att lantbrukarna har möjlighet att anpassa sin verksamhet på ett bra sätt.
40. I vissa fall är det irrationella regleringar för företag jämfört med vad som gäller för privatpersoner. Tex att tillstånd krävs för frakt av drivmedel om man är företagare men inte om man är privatperson. Det finns inget vare sig max eller minibelopp.