Till vem ger rådgivarna råd?
Rådgivare som läcker företagsinformation till andra kunder borde kunna avvecklas. Istället för att betala rådgivare för att sprida våra affärsidéer kan vi lika gärna tala direkt med varandra, skriver Pelle Agorelius i sin krönika.
Pelle Agorelius är livsmedelsföretagare på Saxhytte gård i Grythyttan.
Sedan mitten på 80-talet har jag i olika sammanhang mött rådgivare och konsulter. I många olika branscher, men mest runt jord och skog och dess förädling.
Jag skulle vilja dela in dem i två huvudgrupper:
Grupp ett: De som vill sälja sin tid och är tydliga med att den kostar – oavsett resultat.
Grupp två: De som visar engagemang och intresse, men inte säljer ett uppdrag till mig. I denna grupp två visar det sig på sikt att de sålt in uppdrag hos någon annan och ställer in sig hos mig för att få insidesinformation från verksamheten som min konkurrent (deras uppdragsgivare) vill ha.
Men förresten, det finns en tredje grupp, nu när jag tänker efter.
Grupp tre: De som tar betalt av mig, men också säljer informationen de fått hos mig (ur affärsplaner, ritningar, personkontakter, lösningar på branschproblem), utan mitt godkännande inom allt ifrån odlingsteknik på jordgubbar till sticklingsproduktionsteknik, industrietableringsidéer och kundkontakter.
Priset för rådgivning blir summa summarum otroligt högt, oavsett om det är ett privatägt bolag, en halvideell föreningsrörelse, ett utbildningsinstitut eller statens egna förlängda armar som säljer den. Jag har varit med om allt från handslag till sekretessavtal för att stävja informationsläckage. Inget har riktigt hjälpt, och jag undrar ibland om inte grosshandlare i företagsinformation kunde avvecklas till förmån för de få seriösa rådgivare som faktiskt finns. Avvecklingen tror jag stavas samverkan direkt mellan företag. Om någon gör något som jag är intresserad av, så kan jag ju fråga dem direkt. Om en konsult eller rådgivare försöker sälja in kollegans/konkurrentens framgångsrecept, så kan jag ju fråga vederbörande direkt istället.
Eller hur?
Pelle Agorelius Saxhytte gård, Grythyttan
livsmedelsföretagare, turismentreprenör och konsult
Regler för kommentarer på webben
På Lantbruk.com erbjuder vi Dig ett forum att uttrycka dina åsikter, där du enkelt gör ditt inlägg tillgängligt för andra debattörer i samma ögonblick som du publicerar det. Det vi förväntar oss av Dig är:
• Att du respekterar andra som kommenterar artiklarna samt personer vi skriver om genom att du avhåller dig från personangrepp, kränkande eller nedlåtande kommentarer, svordomar eller obscena ord, skvaller samt hot.
• Att du håller dig till ämnet
• Att du skriver på svenska, alternativt danska eller norska
• Att du INTE länkar till sidor med pornografiskt, sexistiskt eller rasistiskt innehåll
• Att du INTE uppmanar till brott eller annat som bryter mot svensk lag
• Att du i inlägget INTE gör obehörig publicering av upphovsrättsskyddat material
• Att du helst inte skriver mer än runt 500 tecken.
Inlägg som bryter mot en eller flera av ovanstående förhållningsregler kan vi komma att ta bort.
OBS: Dina inlägg förbehåller vi oss rätten att använda i tidningen Land Lantbruk.
Vi vill gärna ha din hjälp att hitta tveksamma inlägg. Kontakta redaktionen om kommentarer som Du anser är tvivelaktiga genom att ringa Lantbruk på 08-588 365 20.
Övervakning:
Webbkommentarsfunktionen tillhandahålls och övervakas i enlighet med Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor (SFS 1998:112). Det innebär att redaktionen regelbundet läser och vid behov tar bort inlägg som bryter mot denna lag.
Lantbruk.com följer samma pressetiska hållning som den tryckta tidningen. Det innebär att vi kan välja att radera enskilda inlägg, undvika att öppna vissa artiklar för kommentarer eller närhelst stänga av möjligheten till kommentering i de fall inläggen avviker från dessa regler.
Den som gör ett inlägg som strider mot lag kan personligen bli ansvarig för detta. Användare som upprepade gånger missbrukar reglerna kan stängas av.
