Att klaga - en livsstil?
Vädret, chefen, regeringen eller sin organisation. Att klaga i största allmänhet verkar vara en livsstil för en del. Men är det lönsamt, frågar sig Pelle Agorelius i sin krönika.
Pelle Agorelius är livsmedelsföretagare på Saxhytte gård i Grythyttan.
Att klaga är ibland befogat, men jag vet inte om det leder till ökade intäkter. Kanske kan man få en löneförhöjning om man klagar till chefen, men vem ska man klaga till när man är sin egen chef? Det är som att klaga på grannen, gå hem till honom och säga:
– Du har tydligen råd att byta bil, gården fick du billigt också. Jag vill ha tio procent av vad du tjänar i år, för mina avräkningspriser är inte vad dom har varit.
Nej, det går inte så bra.
Det kanske känns bra att klaga på sina grannar och kollegor, men särskilt lönsamt är det nog inte. Det finns många exempel på hur smutskastning ute på marknaden faktiskt fungerar, men bara kortsiktigt. För i jakten på intäkt kan din bransch få sig en rejäl törn när du härjar med kunderna om vad det är för fel på kollegans produkter.
Jag har ett väldigt tydligt exempel från den småskaliga livsmedelsproduktionen. En journalist på en betydande tidning åkte till en bygd för att skildra mångfalden av bönder som slagit sig på gårdsförädling med tillhörande butik. Reportageidén var inte att skriva om en gård, utan flera. Om han presenterade sig som journalist vet jag inte. Det jag vet är att reportaget inte blev av!
Journalisten sa till mig:
– Nej, Pelle, det går inte. Var jag än kom så blev folk som förbytta av att prata skit om sina kollegor när dom väl fick klart för sig att jag var på väg till deras grannar också.
Jag kan förstå min vän journalisten. Där är det läsaren som ska lockas av en bygd, för att kanske någon gång göra en egen resa. Blir det obehagligt och olustigt redan för den nyfikne skribenten, hur skall man då ha samvete att locka andra till denna ”jante-safari”?
Det finns ibland snabba vinster att göra med att prata skit om en konkurrent. Men priset är väldigt högt.
Smutskastning kan bli förlorarens sista skrik.
Regler för kommentarer på webben
På Lantbruk.com erbjuder vi Dig ett forum att uttrycka dina åsikter, där du enkelt gör ditt inlägg tillgängligt för andra debattörer i samma ögonblick som du publicerar det. Det vi förväntar oss av Dig är:
• Att du respekterar andra som kommenterar artiklarna samt personer vi skriver om genom att du avhåller dig från personangrepp, kränkande eller nedlåtande kommentarer, svordomar eller obscena ord, skvaller samt hot.
• Att du håller dig till ämnet
• Att du skriver på svenska, alternativt danska eller norska
• Att du INTE länkar till sidor med pornografiskt, sexistiskt eller rasistiskt innehåll
• Att du INTE uppmanar till brott eller annat som bryter mot svensk lag
• Att du i inlägget INTE gör obehörig publicering av upphovsrättsskyddat material
• Att du helst inte skriver mer än runt 500 tecken.
Inlägg som bryter mot en eller flera av ovanstående förhållningsregler kan vi komma att ta bort.
OBS: Dina inlägg förbehåller vi oss rätten att använda i tidningen Land Lantbruk.
Vi vill gärna ha din hjälp att hitta tveksamma inlägg. Kontakta redaktionen om kommentarer som Du anser är tvivelaktiga genom att ringa Lantbruk på 08-588 365 20.
Övervakning:
Webbkommentarsfunktionen tillhandahålls och övervakas i enlighet med Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor (SFS 1998:112). Det innebär att redaktionen regelbundet läser och vid behov tar bort inlägg som bryter mot denna lag.
Lantbruk.com följer samma pressetiska hållning som den tryckta tidningen. Det innebär att vi kan välja att radera enskilda inlägg, undvika att öppna vissa artiklar för kommentarer eller närhelst stänga av möjligheten till kommentering i de fall inläggen avviker från dessa regler.
Den som gör ett inlägg som strider mot lag kan personligen bli ansvarig för detta. Användare som upprepade gånger missbrukar reglerna kan stängas av.
