Foto: Mostphotos

Köttskatten ger ingen miljövinst

Det pågår en tämligen intensiv debatt om att införa en köttskatt för att minska vår klimatpåverkan. Tanken är att ett dyrare kött ska minska konsumtionen och därmed minska antalet klimatskadliga kor och får. Utgångspunkt för resonemanget är en allmänt använd modell som skiljer mellan naturliga och antropocentriska källor för utsläpp. Dessvärre har den använda modellen svårt att beskriva verkligheten på ett övertygande sätt.

Annons

Kol har, likt de flesta ämnen, två tydligt tidsskilda cirkulationer, en kort och en lång. Den korta är det kol som cirkulerar i biosfären, lilla kolcirkulationen, den långa är det kol som finns biologiskt otillgängligt i berggrunden, stora kolcirkulationen, men som den industrialiserade människan gjort biologiskt tillgänglig genom förbränning till koldioxid. Naturligt är nettoflödet från den lilla till den stora kolcirkulationen, mer lagras in än vad som frigörs, men det är mycket små mängder som lagras in.

Metan har en naturlig nedbrytning i lufthavet och kapaciteten för nedbrytningen är årsmånsberoende. Att metanhalten i lufthavet inte ökar lika snabbt som de totala utsläppen ökar, visar att naturens förmåga att bryta ner metan ökar med metanets ökande koncentration.

Den industrialiserade människan har ökat omsättningshastigheten i den lilla kolcirkulationen, den tid biosfärens kol är biologiskt bundet har minskat från 20 till 10 år räknat på den totala biomassans energiinnehåll. Följden blir att en del av det kol som tidigare lagrades biologiskt i träd och nedbrytningsmaterial, nu finns lätt tillgängligt för växterna i lufthavet som koldioxid – men även metanhalten har ökat. Att den ökade omsättningshastigheten är en förutsättning för att föda en ökande befolkning, visas tydligt av att jordens befolkning 1960-2010 ökade med 125 procent och den odlade marken ökade med 10 procent. Ettåriga grödor i stället för träd, gräs och långsam nedbrytning av dött växtmaterial.

Sammantaget visar ovanstående att en beräkning av klimatpåverkande effekt från idisslare är meningslös, då kolet som frigörs vid djurens matsmältning ingår i det lilla kretsloppet (genomsnittliga omsättningstider) som metan i tio år, sedan som koldioxid i 80 år och därefter biologiskt bundet i tio år. Möjligen skulle utsläppen från det ökande antalet domesticerade idisslare i världen kunna läggas dem till last, motsvarande i runda slängar 2 teragram metan per år, men det måste då jämföras med det fossila metan som mänskligheten frigör från den stora kolcirkulationen, cirka 95 teragram per år. I det perspektivet framstår debatten om en skatt på nöt- och fårköttets klimatpåverkan som löjeväckande.

Kraven på att införa en köttskatt baserad på idisslarnas förment klimatskadliga metanproduktion, bygger på en modell som inte förmår beskriva verkligheten på ett tillfredsställande sätt. Ett införande av en köttskatt blir endast en straffskatt på köttätande till förfång för våra tamdjur, den biologiska mångfalden och utan betydelse för klimatet.

Göran Rudbäck

Fårbonde, medlem i producentkooperativet Norrbete, Rossön

Genom att kommentera på Lantbruk.com så godkänner du våra regler.

Regler för kommentarer på webben

På Lantbruk.com erbjuder vi Dig ett forum att uttrycka dina åsikter, där du enkelt gör ditt inlägg tillgängligt för andra debattörer i samma ögonblick som du publicerar det. Det vi förväntar oss av Dig är:

• Att du respekterar andra som kommenterar artiklarna samt personer vi skriver om genom att du avhåller dig från personangrepp, kränkande eller nedlåtande kommentarer, svordomar eller obscena ord, skvaller samt hot.

• Att du håller dig till ämnet

• Att du skriver på svenska, alternativt danska eller norska

• Att du INTE länkar till sidor med pornografiskt, sexistiskt eller rasistiskt innehåll

• Att du INTE uppmanar till brott eller annat som bryter mot svensk lag

• Att du i inlägget INTE gör obehörig publicering av upphovsrättsskyddat material

• Att du helst inte skriver mer än runt 500 tecken.

Inlägg som bryter mot en eller flera av ovanstående förhållningsregler kan vi komma att ta bort.

OBS: Dina inlägg förbehåller vi oss rätten att använda i tidningen Land Lantbruk.
Vi vill gärna ha din hjälp att hitta tveksamma inlägg. Kontakta redaktionen om kommentarer som Du anser är tvivelaktiga genom att ringa Lantbruk på 08-588 365 20.

Övervakning:
Webbkommentarsfunktionen tillhandahålls och övervakas i enlighet med Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor (SFS 1998:112). Det innebär att redaktionen regelbundet läser och vid behov tar bort inlägg som bryter mot denna lag.
Lantbruk.com följer samma pressetiska hållning som den tryckta tidningen. Det innebär att vi kan välja att radera enskilda inlägg, undvika att öppna vissa artiklar för kommentarer eller närhelst stänga av möjligheten till kommentering i de fall inläggen avviker från dessa regler.
Den som gör ett inlägg som strider mot lag kan personligen bli ansvarig för detta. Användare som upprepade gånger missbrukar reglerna kan stängas av.
 

Annons

Webbfrågan

Utomhusarbete innebär extra utsatthet för solens strålning som kan leda till hudcancer. Skyddar du dig mot solen?

Kommentera

Sponsrade länkar