Ändå ser han mer ljust på utvecklingen än på länge. Enligt Peder Tuborgh pekar det mesta nu åt rätt håll med stigande internationella priser på mjölkråvara och en allmänt starkare ekonomi. Men om det betyder att Arla snart höjer betalningen för mjölken vill han inte svara på.
– Det kräver att vi kan få med oss handeln på högre priser. Hålls industripriserna kvar på dagens nivå så måste betalningen från detaljhandeln följa efter och då kommer vi kunna höja avräkningspriset. Men än finns flera osäkra faktorer.
För att stärka sin position både på hemmaplan och internationellt ökar Arla sina investeringar kraftigt. Sammanlagt 2,5 miljarder svenska kronor investeras i produktion och marknadsföring under 2010, motsvarande drygt 300 000 kronor per medlem. En rekordhög summa.
Pengarna ska stärka produktionsförmågan och öka förädlingen, vilket bland annat innebär satsningar på ny teknologi för smörproduktion i Götene. Även marknadsföringsbudgeten växer kraftigt - med drygt 30 procent.
Målet är att sälja mindre mjölk på bulkmarknaden. Runt 250 miljoner kilo mjölk ska därför flyttas från bulkvaror till produktion de av globala varumärkena Lurpak och Castello. De ingår i affärsområdet internationella konsumentprodukter som slukar nästan en miljard kronor i investeringar i år.
– Som vi ser det är det rätt tid att ta ett steg framåt och våra investeringar ska redan andra året bidra till intjäningen, säger Peder Tuborgh.
I Sverige hoppas Arla att med ökad marknadsföring och nya förädlade produkter få en växande försäljning. Förra året var det framför allt lågprismärket Klövermjölk som gick starkt. Klövermjölk är nu nästan lika stort som Arlas mellanmjölk, som är den enskilt största produkten i svenska mejeridiskar. Men målet är att ta marknad med dyrare, mer förädlade produkter.
– Vi har en sund tillväxt i Sverige och att Klövermjölken ökat är normalt i en tid med ekonomisk kris. Så ser det ut överallt. Nu ska vi sälja mer Bregott och lansera flera nya produkter.
Och även om Peder Tuborgh inte vågar lova bönderna bättre betalt för mjölken bör snart den internationella utvecklingen slå igenom i avräkningspriset. Arla räknar också med att stärka intjäningen per liter mjölk med 7 procent.
Arla: Om handeln betalar mer, höjer vi
Publicerad 14 januari 2010
Kommentarer (42)
Populära taggar
Nyhetsbrev
Håll dig informerad om våra senaste nyheter!
Kommentarer
Till Axel W , " visst finns det dåliga saker inom arla" , ja när arla är så stora som dem är kan dem väll ha ett betydligt bättre avräkningspris , än vad det är nu, hur kan danskarna få 10 öre mer för samma jobb?
Man kan faktiskt betrakta dagens samarbete i ett kooperativt företag som ett sätt att försäkra sig mot för stora svängningar. Arbetar man med korta avtal eller på spotmarknaden tar man större risker och kan också göra större vinster och förluster.
Är man bekväm med det och har råd att spela lite kan väl det vara ett intressant inslag i företagandet.Vi andra får välja det företag som vi tror mest på lång sikt.Det gäller nog bara att vara konsekvent!
Hur som helst så kommer alltid en del att bli missnöjda, som jag sagt innan så är Arla ett mycket starkt alternativ i fortsättningen, stor innovatonsförmåga, moderna anläggningar, duktiga producenter, och en bred portfölj på en stor marknad, det alra värsta i framtiden tror jag kommer att vara dom företag som är ganska stora men tror och agerar som om dom vore små.
Hej Cirrus
Prissäkring av fysisk mjölk innebär riskdelning mellan leverantör och mottagare.Om Arla skulle förlora på en prissäkring slås den förlusten ut på dem som inte prissäkar.Alternativt tvärtom.Största skillnaden när man inför prissäkring är att det blir slut med gnäll om priset efetrsom prisansvaret hamnar hos bonden.
Terminshandel = futurehandel på papper och där är det fritt för alla köpa och sälja mjölksymboler.
Finns på CME och jag tror att Handelsbanken kan hjälpa till redan idag.
Att ta tag i sin egen situation är väl det bönderna gör nu när de ska välja sin mejeriförening. Må bästa mejeri vinna!
Till Cirrus: Det va skönt att jag inte är ensam om att tro på Arla,
Det är ju f:ö lättare att alltid skälla på nån annan än att ta tag i sin egen situation. Jag är helt överrens med er om att Acontopriset är för lågt, anser att behöver ligga på ca 3,35-3,50, för att vi skall vara uthålliga. Men har ni gjort hemläxan? Det vekar även glömt att vi fick efterlikviden i förskott under sista kvartalet 08, Glöm inte Att Arla har lyckats spara en miljard på ett år. visserligen har vi tagit en stor del av smällen, men alla har hjälpt till. Nu går vi in i 2010 med helt andra förutsättningar, Ny budget och med siktet inställt på högre Acontopris,
Annete ,läs &28 i Skånes stadgar så förstår du hur man kan hanteras när man säljer sin mjölk till en "oberoende chaufför" med full mjölkbil.
Man kan säga mycket hårda ord om Arlas mottagningsplikt och beroendet av exportkanaler men all mjölk hämtas och betalas lika oavsett "om man kan få avsättning på företagsekonomiskt försvarbara villkor" av den sist hämtade mjölken.Terminshandel tror jag däremot på i framtiden men risken måste nog delas av en mängd olika spekulanter i finansvärlden för att den skall fungera utjämnande på mjölkproduktionens lönsamhet.
En delad risk mella Arla och mig har vi ju redan idag då vi faktiskt sitter i hop i våra affärer.
Arla har ju ingen hemlig kassa i himlen att ta av!
Johan och Kalle, om det är något som skulle skett annorlunda så skulle fusionen mellan Arla och MD inte gjorts förrän tre år senare. Medlemmarna hann aldrig förstå varför den var viktig då hotet från Tyskland och Danmark inte var tydligt för fler än de mest insatta.
Grundjobbet gjordes aldrig och många Arla medlemmar tycker därför att Arla och svenska marknaden gavs bort till MD.
Jmf fusionen mella Klöver och MD där kampen kostade ca.1 miljard och en himla massa förtroende hos kunderna innan den genomfördes.
Den blev däremot fullständigt accepterad av mjölkbönderna i Danmark.
Nu går svenska mjölkproducenter och dagdrömmer och tror att bara man håller för ögonen och inte ser den internationella konkurrensen så finns den inte.Det är bra att vara förutseende men belöningen får man sällan.
Rättelse " du och Arla delar risken för priset"
Hej Anette
Har du aldrig tänkt som spannmålsodlarna ...att kunna prissäkra mjölken helst på skapligt hög nivå och på en stor volym.Då delar du och risken för priset på mitten.
Ingen vet ju varåt priset kommer att gå på sikt??
Skriv ny kommentar